Hem och käka toast

Café Orion, måndag

- Wienerbröd. Så svennigt! Och vanligt bryggkaffe va? sa Fia. Hon slog sig ner vid bordet och petade muntert till den ljusgula blaffan som låg halväten på min assiett.
- Jaja, fröken moccacapucchinomuffins-och-caffe-latte, sa jag och hämndpetade på hennes muffins, rätt så hårt.
Det blev en liten grop av mitt pekfinger, men Fia märkte inget.
- Pontus och jag såg om Närkontakt av tredje graden igår kväll, sa hon. I en scen har den
manlige huvudrollsinnehavaren stannat med sin bil och sitter och stirrar på det gigantiska rymdskeppet. En annan bilist tränger sig förbi lite dumt, och då ropar hjälten: "Where do you think you're going, turkey?"
- Jaha? sa jag.
- Gissa vad översättaren fått det till: "Vart tror du att du är på väg? Turkiet?"
Vi skrattade båda.
- Har du sett Kodnamn Rebecca? frågade jag.
Fia skakade på huvudet.
- Skurken tror att han ska klara sig och säger till sin älskarinna: "Once we get back to Cairo we shall have a toast together." Och på textremsan står det: "Så fort vi kommer tillbaka till Kairo så skall vi ha rostat bröd tillsammans."
Vi skrattade igen.
- Och i Scrooged, sa Fia. Där har någon med hjärnsläpp översatt "Hey, you're looking great!
Have you been working out?" med "Hej, vad du ser bra ut, har du jobbat utomhus?"
Vi skrattade igen.
- Men det här är den bästa av alla, sa jag.
Jag plockade upp mitt exemplar av James Joyce Odysseus, som låg i väskan.
- Se här. Ett av världslitteraturens mest imponerande verk, eller hur? Har du läst det?
Fia skakade på huvudet.
- Äsch, inte jag heller, sa jag. Inte hela. Men efterskriften på sidan 773 har jag läst hur
många gånger som helst. Min bok är en nyutgåva från 1991, men den första svenska ut- gåvan kom 1945. 1991 har översättaren Thomas Warburton lagt till ett efterord där han ursäktar sina egna gamla missar.
- Hör här, sa jag, och läste högt med myndig röst: "Några fatala ordmisstag är vidare: en blixt från klar himmel för windfall som är en utpräglat tursam händelse, lynchad för mobbed som här närmast betyder bestormad av hyllningar. Royal carriage har blivit fin vagn istället för kunglig hållning."
- Här är min absoluta favorit, fortsatte jag: "Drottning Victorias kusk har av obegriplig
anledning blivit hennes stamboksgemål."
- Stamboksgemål. Det var som tusan, sa Fia.
Vi skrattade högt och länge.
- Folk blir glada av dåliga översättningar, sa Fia. Har du märkt det?
- Ja, sa jag.
- Först skrattar man. Och sen kan man känna sig lite överlägsen och tänka att man är rätt bra på engelska ändå.
- Och om grodorna finns i ett verk som Odysseus får man en hälsosam respektförlust för
finkulturen på köpet, sa jag.
- Om jag skulle bli översättare skulle jag göra fel ganska ofta. Bara för att glädja mänskligheten, sa Fia.
- Du är för god för den här världen, sa jag.