Namn: Elisabeth Albinsson
lder: 37
Bor: I lgenhet i Uddevalla
Familj: Sambon Magnus, 37, barnen Jonathan, 3 och Jesper, fyra mnader samt bonusbarnen Markus, 10, och Erika, 12.
Yrke: Har sjukersttning, men hoppas kunna jobba igen s smningom.
Elisabeth Albinsson var 33 r och lycklig.
Hon hade vervunnit sin anorexi och trffat sitt livs stora krlek. Hon var nybliven mamma till en fin liten pojke.
D knckte det till i ryggen.
Elisabeth Albinsson r ett levande bevis fr att osteoporos, eller benskrhet, inte bara drabbar gamla vithriga tanter. Efter anorexin och graviditeten hade hennes skelett blivit svagt som en 110-rings.
Med hjlp av D-vitamin, kalcium, strogen och sjukgymnastik har Elisabeths skelett lngsamt blivit starkare igen. Hon har hunnit fylla 36, och hon har blivit tvbarnsmamma.
Elisabeth sitter i hrnsoffan hemma i Uddevalla och ger fyra mnader gamla Jesper brstmjlksersttning med nappflaska. Jesper greppar om Elisabeths pekfinger och ser sin mamma djupt i gonen medan han dricker i stora klunkar. Nr nappflaskan r tom somnar han beltet.
Det var ingen sjlvklarhet fr Elisabeth och hennes sambo Magnus Nilsson att skaffa ett andra barn. Det var graviditeten och amningen av frsta barnet Jonathan som hade gjort att hennes redan svrt anstrngda skelett rasade ihop alldeles.
- Men nr lkarna inte avrdde knde vi nd att vi ville frska.
Elisabeth var en glad, normalviktig tjej nr hon brjade jobba p Volvo i Uddevalla efter gymnasiet. I lunchrummet p Volvo fick hon nya tjejkompisar, som alla ville g ner i vikt och pratade vilka nya bantningsmetoder som var bst. Elisabeth vgde 57-58 kilo till sina 1, 63 och tnkte att hon kanske ocks behvde banta lite.
- Nr jag gick ner ngra kilo blev jag stolt och tnkte Ója! lite till d!Ó. Det tog inte s lng tid innan jag blev anorektisk. Jag hackade en gurka i smbitar och t till lunch, eller t ett pron och en liten yoghurt p en hel dag. P det trnade jag jttemycket, jag gick p Friskis och Svettis fem gnger i veckan och var ute och sprang.
Elisabeths anorexi blev vrre och vrre. Mensen frsvann, och allt kretsade kring mat (nstan ingen) och motion (mycket). Som minst vgde hon 39 kilo, och blev inlagd p sjukhus fr att f dropp. Till sist blev Elisabeth inlagd p en specialklinik fr anorexipatienter i Varberg. Dr brjade den lnga vgen tillbaka till ett normalt liv.
- Men inte ens p anorexikliniken talade ngon om benskrhet. De skrmde mig med mycket, men inte just det.
ren mellan 20 och 30 var mer eller mindre frlorade r fr Elisabeth.
Nr hon var 32 hade hon ntligen regelbunden mens igen, och hon kunde sga att hon var fri frn anorexin. I slutet av 2000 trffade hon Magnus, efter att kompisar vertalat dem bda att chatta p internet. De blev kra genast och knde bda att de trffat helt rtt. Efter en och en halv mnad var Elisabeth gravid.
- Det var som en belning. Ett mirakel. Vi hade ju inte tnkt att det skulle g s fort. Jag trodde inte att jag kunde f barn s snabbt efter allt jag utsatt min kropp fr. Det var jobbigt att brja g upp i vikt frst, jag gick upp 23 kilo nr jag vntade Jonathan. Men tanken p barnet i magen hjlpte mig att klara av det.
Elisabeth oroade sig en del fr att barnet skulle ha tagit skada av att hon hade misshandlat sin kropp s. Att hon sjlv skulle ha tagit skada fll henne aldrig in.
Graviditeten var normal, och Elisabeth mdde bra hela tiden. Men nr Jonathan var ngra veckor brjade problemen. Hon fick smvrk i lndryggen, och gick till vrdcentralen fr att f hjlp.
- Lkaren sa bara att det var mycket hormoner i omlopp, att jag var knslig just d. Han pratade mest om Jonathan och min relation till honom, och inte alls om min rygg.
Elisabeth blev smre och smre. Det var som om verkroppen inte orkade hlla henne uppe, ryggen sjnk ihop. Hon sov p soffan ganska ofta eftersom det gjorde mindre ont d.
- Jag hade vldigt ont, men jag r envis och frskte gra en del hushllsarbete nd. Jag hade bestmt mig fr att jag skulle bdda vr dubbelsng nr jag rasade frn stende rakt ner p golvet. Smrtan var fruktansvrd. Jag blev jtterdd och fick ka till akuten.
Om lkaren tagit sig tid att rntga Elisabeths rygg hade han sett att en ryggkota gtt snder i hennes urkalkade skelett. Men han var stressad, sa Ódet r nog diskbrckÓ och skickade hem henne med vrktabletter.
Nsta gng Elisabeth rasade ihop hemma skulle hon stta i en vggkontakt. Hon skte lkarhjlp igen och skickades hem med vrktabletter. Den tredje gngen fll hon rakt ner i golvet, nr hon stod vid en trskel och funderade p hur hon skulle kunna lyfta benet fr att ta sig ver den.
Varje gng hon fll var smrtan obeskrivlig. Hon visste inte nnu att varje gng hon fll gick en kota snder i hennes rygg
- Den tredje gngen vi kom till sjukhuset tog Magnus tag i lkaren och vgrade ge sig. ÓSer ni inte hur ont hon har!Ó, sa han. D till sist hrde de vrt rop p hjlp.
Elisabeth drar ett djupt andetag. gonen fylls med trar.
- Det r ingen fara, det gr snart ver, sger hon. Men jag kan inte lta bli att tnka p vad som hade hnt om Magnus inte hade vgrat ge sig. Hade de skickat hem mig med vrktabletter en gng till?
Nu rntgade lkarna Elisabeth och tog alla prover som behvdes. Nr hon senare mtte sig var det ngot som inte stmde: hon var 1,60 lng istllet fr 1,63 som hon alltid varit.
Fr varje gng en kota krossats i ryggen hade Elisabeth krympt en centimeter.
Efter bentthetsmtningen kom lkarnas dom: Elisabeth hade osteoporos. Hennes skelett var skrt som en 110-rings.
- Jag trodde inte det var sant. Benskrhet var ngot som gamla tanter hade. Det lg en gammal tant p 90 r i rummet bredvid, och jag tnkte att det var sdana som hon som var benskra. Inte jag. Men den dr tanten var snabbare med rollatorn n jag var i det lget.
Elisabeth fick sluta amma med omedelbar verkan. Hon lg kvar p sjukhuset en mnad och behandlades med sjukgymnastik, kalktillskott, D-vitamin och strogen.
Lngsamt, lngsamt blev Elisabeths skelett starkare.
- Nr Jonathan var ett r knde jag det som om livet fallit p plats lite. Han var s duktig, det var som om han frstod p ngot stt att jag inte kunde lyfta honom. Men Magnus och jag hade det tufft.
Magnus fick gra allt hushllsarbete, medan Elisabeth kmpade med sina ryggsmrtor. Under en period stod inte Elisabeth ut med berring.
- Jag sa att han fick g om han ville. Och jag hade frsttt om han inte hade orkat. Men han stannade. Vi har gtt igenom s mycket tillsammans. Det knns som om vi har varit ihop i tjugo r fastn det bara r fyra. Och vi har klarat ut alla kriser.
Nr Jonathan var tv r brjade Elisabeth och Magnus prata om att frska skaffa ett barn till. Elisabeths skelett var uppe p en 55-rings niv, och lkarna trodde att hennes kropp skulle klara en ny graviditet relativt bra. I november 2003 fddes Jesper.
- Jag fr inte amma. Det knns tufft att inte f fatta beslut om det sjlv. n s lnge kan jag lyfta upp Jesper i famnen, men det drjer nog inte s vrst lnge innan han blivit fr tung.
Elisabeth lever varje dag med sin rdsla fr att bryta ett ben i kroppen igen. Den kommer hon frmodligen aldrig att bli kvitt. Bra dagar frsker hon dammsuga ibland, fastn hon vet att hon inte borde.
n s lnge kan hon inte jobba.
- Jag gillade det fysiska arbetet p Volvo, att kra truck. Det kan jag inte gra igen, men ngon sorts jobb hoppas jag kunna ha s smningom. Kanske i reception. Min sjukgymnasts ml r att jag ska kunna komma tillbaka till Friskis och Svettis, inte som jag trnade frut utan p lugnare pass.
Hon har fortfarande ont, och i perioder mste Magnus vara hemma frn jobbet fr att Elisabeth inte klarar sig ensam med Jesper. Att ta sig ut till bilen fr att komma till sjukgymnastiken kan vara overstigligt.
- Idag r det en dlig dag, jag har ganska ont. Men det finns bttre dagar. Jag har lrt mig ta vara mer p dem nu. ven om jag inte kan ka pulka med Jonathan kan jag flja med och sitta bredvid i en snhg. Och jag har lrt mig att ta och njuta, att en smal kropp inte r den stora lyckan.
Lena Kvist
Bildtexter:
Foto: Jerker Andersson
Elisabeth och Magnus diskuterade lnge innan de bestmde sig fr att frska f ett barn till. Nu har Jonathan, 3, ftt lillebror Jesper, fyra mnader.
- Jag hade ett skelett som en 110-ring, sger Elisabeth Albinsson. P sjukhuset lg en 90-rig tant i rummet bredvid, och hon var snabbare med rollatorn n vad jag var.
Elisabeth kan fortfarande hlla sin babypojke Jesper i famnen. Men treringen Jonathan kan hon inte lyfta. Elisabeths skelett r fr porst och hon riskerar en fraktur om hon r ofrsiktig.
- Nr jag skulle mta mig p sjukhuset hade jag krympt tre centimeter, en fr varje gng en kota gtt snder i ryggraden, sger Elisabeth Albinsson, 37.
Benskrhet, eller osteoporos, innebr att skelettet blivit tunt och porst. Benen i kroppen kan brytas efter en liten pfrestning.
Sverige och Norge r de lnder som har mest benskrhet i vrlden.
En tnkbar anledning r att vra lnga mrka vintrar skapar brist p D-vitamin, som finns i solen. Dessutom r vi lnga till vxten, vilket ocks kar risken fr benbrott.
Varannan svensk kvinna och var fjrde man drabbas frr eller senare av benbrott p grund av benskrhet.
Det r inte bara gamla tanter som blir benskra, utan ven unga mnniskor. Det gr att mta benttheten p vrdcentral eller sjukhus fr att se vem som har urkalkat skelett.
Ewa Waern r verlkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ stra i Gteborg. Hon arbetar p en osteoporosmottagning, och har engagerat sig i benskrhet sedan brjan av 1990-talet.
- Det r mer regel n undantag att unga patienter med osteoporos blir illa bemtta av vrden. Kunskapen finns hos specialister, men inte i primrvrden.
Om man har haft anorexi, ska man krva en mtning av benttheten d?
- Nej, det behver man inte gra. Men om man blir gravid ska man bertta fr sin barnmorska att man har haft anorexi och vara extra uppmrksam. Mycket kalk gr t till bebisen. Mnga anorexipatienter har kvar sjukdomsbeteendet hela livet, och det r mycket viktigt att ta bra under graviditeten. Kanske behver man ta tillskott av kalcium och D-vitamin.
Andra grupper som lper kad risk fr benskrhet r de med glutenintolerans, tarmsjukdomar, laktosallergier och gruppen som inte fr tillrckligt med solljus.
Varfr r osteoporos s oknt?
- Det frknippas med ldrande, och har setts som en naturlig del av ldrandet.
Stmmer det att bara var femte fr rtt diagnos och vrd?
- Ja. Tyvrr. Det r vldigt f av alla som borde f hjlp som verkligen fr det. Det behvs mer kunskap.
Osteoporos kan vara rftligt, men behver inte vara det. Du kan sjlv ta hand om din kropp fr att frebygga benskrhet:
á t ordentligt, se till att du inte blir underviktig. Glm inte kalcium, som finns i mjlkprodukter. Det r extra viktigt fr tonringar, eftersom cirka 40 procent av benmassan byggs upp mellan ldrarna 11 och 15 r. Skelettet fortstter sedan byggas upp till 30-rsldern.
á Sluta rka. Risken fr hftfraktur hos rkande kvinnor r upp till tre gnger hgre n hos icke-rkare.
á Motionera regelbundet. Aerobics och gympa med mycket hopp r bra, liksom uthllighets- och styrketrning.
á Solen ger dig D-vitamin, se till att vara utomhus. Vitaminet finns ocks i fet fisk som lax och makrill.
á Drick inte fr mycket alkohol. Hos kvinnor med hg alkoholkonsumtion (l, vin, eller sprit motsvarande 56 centiliter starksprit per vecka eller mer) finns en 40-procentig kning av risken fr hftfraktur.