Namn: Christina Wikström

Ålder : 44

Yrke: Lärare

Bor: I Tågarp utanför Landskrona

Familj: Sambon Christian och hittekatterna Loke, Stella och Siri

Singeln Christina Wikström hade bestämt sig för att aldrig bli ensamstående mamma.

Men strax efter sin 40-årsdag träffade hon äntligen en man att älska.

Ändå har Christina och Christian valt att leva barnlöst tillsammans, genom att strunta i provrör när barnet inte kom.

Det röda 1800-talshuset med vasstak ligger vid kanten av ett skånskt rågfält. Rosorna blommar som om det var deras sista sommar någonsin. I skuggan av ett fruktträd står två vilstolar. På den ena ligger en halvläst deckare av Håkan Nesser.

Här bor Christina Wikström och hennes sambo Christian Leulier. De försökte få barn ett tag i början av sitt förhållande, men det visade sig att Christina hade låga hormonnivåer och hade gått in i ett tidigt klimakterium. Hennes ägg var mer eller mindre slut. Hon blev gravid en gång, men då fick hon missfall nästan genast.

- Syrran tipsade om äggdonation utomlands. Men jag ville inte ens diskutera det. Jag hade ingen lust att börja mixtra med kroppen när den nu sagt ifrån att den inte ville själv.

Med den provrörsteknik som finns idag kan även den som har svårt att få barn oftast bli förälder.

- Det går inte att "inte välja", eftersom alla möjligheter finns. Men om man ska gå in i en sådan process måste det nog vara väldigt viktigt att bli förälder. Genom att inte vilja utsätta mig för några behandlingar har jag valt att säga nej till barn.

För Christina har aldrig moderskap varit något prioriterat i livet. Hon har gillat resor, utmaningar och äventyr. Hon började hon arbeta som kocksteward på fraktbåtar som ung. Medan hon åkte jorden runt och lagade mat åt sjömän sparade hon ihop pengar för att göra egna långresor när hon gått i land.

Hemma i Torslanda utanför Göteborg började alla hennes barndomskompisar bilda familj.

Christina tog sitt pick och pack och flyttade till Malmö istället. Hon gick på konstskolor och försökte försörja sig på att måla, reste när hon hade pengar och jobbade extra på båtar när pengarna tog slut. Så levde hon tills hon var bra en bit över 30.

- Jag hade pojkvänner ibland. Men det var alltid struliga förhållanden, inga bra killar att bilda familj med. Och jag visste säkert att jag inte ville ta hand om ett barn på egen hand.

- Nej. Det var inte så viktigt. Snarare funderade jag på om jag skulle vara 70 år innan jag träffade en vettig man. Jag insåg att en stor del av problemet låg hos mig själv och började jobba med det.

- Ja, det tror jag nog. Men kanske att den går igång när man blir kär, istället för när åren går.

När Christina träffade Christian hade hon lagt konsten och sjömanslivet åt sidan och börjat utbilda sig till fransklärare. Han var en frånskild fransman som bodde i Skåne och arbetade med att lägga vasstak på hus.

- Det kändes rätt med en gång. Han försökte inte spela cool som jag var van vid, han visade tydligt att han tyckte om mig.

Med Christian kände Christina för första gången att hon faktiskt ville ha barn. Men när det inte gick var det ingen katastrof.

- Jag är jättelycklig nu. Jag har svårt för den där attityden när man ställer en massa krav på livet, tror att saker är ens rättighet.

- Jag tror att han var mera ledsen än jag. Och jag kan också känna en sorg för hans skull, även om jag inte gör det för egen del. Christian har en dotter som är 20 år, och han är verkligen världens bästa pappa.

- Nej. Moderskap till varje pris var inte viktigt för mig. Om jag skulle haft ett barn skulle det ha varit vårt barn. Den där egogrejen, att föra generna vidare.

- Det verkar som om folk tycker att det är tragiskt när man säger att man inte har barn. Det ska vara högsta drömmen, tydligen. På en fest träffade jag en flerbarnsmor som tyckte att man inte var någon riktig kvinna om man inte fött barn. Och det är säkert en unik erfarenhet i livet. Men det finns många saker i livet som är unika, inte bara att få barn. Jag har aldrig tyckt att man behöver moderskapet för att vara en hel människa.

Är man ensam barnlös i ett sällskap där alla andra har barn har man rätt tråkigt, tycker hon. Men i Christinas egen bekantskapskrets finns många som inte har barn, singlar eller heterosexuella och homosexuella par.

Christian och Christina vandrar, lagar god mat, bygger till huset, reser och njuter av allt de kan göra tillsammans.

Men Christina har funderat på om hon kommer att ångra sitt beslut senare i livet.

- När jag sitter där ensam på hemmet, säger hon och skrattar. Men det finns många gamlingar som sitter ensamma och deprimerade trots att de har barn, så det är verkligen ingen garanti.

Lena Kvist

Foto: JERKER ANDERSSON

Bildtexter:

- Jag har en stark relation till mina systersöner, säger Christina Wikström som själv valt att leva barnlöst.

Christina Wikström älskar att arbeta i trädgården. Jag hade knappast hunnit hålla på med mina växter om jag fått barn, säger hon.