Klass - är du fin nog?
Författare: Anneli Jordahl
Förlag: Atlas
Vi är några stycken (minst tre) som har väntat på den här boken. Vi bläddrar med darrande
fingrar, stryker över den röda sammeten på omslaget och ryser i förhoppningen att
den ska berätta något om oss själva.
Vi blir inte besvikna: Anneli Jordahl skriver det vi längtat efter att få läsa.
Klass - är du fin nog? handlar om klassresor. Den borde läsas av alla som gjort en
klassresa, och av alla som inte har gjort det.
Själv var jag länge helt omedveten om klass. Jag var tonåring under ett 1980-tal då
jag trodde att alla hade samma möjligheter. Jag bodde i en vit mexitegelvilla i Borås
och antog att begåvning var det som räknades i livet.
Jag skulle hinna bli 25 år och ha gått ett tag på Journalisthögskolan, innan jag insåg
att de två klasskamrater jag kände mig mest hemma med hade något annat gemensamt
med mig än att vi aldrig skulle ha gått till skolan utan kajal.
Med dåliga självförtroenden och konstiga dialekter kurade vi i rökrummet.
Vi insåg pö om pö när vi lärde känna de andra i klassen vilka avvikare vi var: de
andra hade akademikerföräldrar. En hel del var av övre medelklass och barn till berömda
journalister, namnkunniga jurister, politiker eller högt uppsatta byråkrater.
Journalisthögskolan är nog värre än de flesta högre utbildningar, men mönstret går
igen. Lite statistik från Anneli Jordahl: "Enligt Högskoleverkets rapport i december
2002 går bara 23 procent av elever från arbetarklassen vidare till högskolestudier,
mot 69 procent av barn till högre tjänsteman."
Anneli Jordahl uppehåller sig annars inte särskilt mycket vid statistik, hon berättar
hur det är och hur det känns. Hennes bok består av en personlig essä och tre intervjuer.
Författaren och journalisten David Lagercrantz är född i övre medelklass men har
velat göra klassresa neråt, poeten och byråkraten Ragnar Thoursie har gjort klassresa
uppåt och kokerskan och hemtjänstarbetaren Elsvig Svensson har blivit kvar i arbetarklassen.
Jordahl är inte bara en god skribent, hon är också en skicklig intervjuare. Dessutom
har hon gjort något mycket modigt: intervjuat sin egen mamma.
Texten om kokerskan och hemtjänstarbetaren Elsvig Svensson är den mest läsvärda av
tre starka intervjuer. Samtalet mellan Anneli och hennes mamma började efter att
mamman berättat om en dröm hon har haft, och som får det att storma inombords hos
Anneli. Mamman är på en stor fest hos Anneli, där kända författare och fint folk är med. Elsvig
drömmer att Anneli tar henne åt sidan och ber henne att inte avslöja för gästerna
att hon är Annelis mamma. (Det knyter sig i magen på mig när jag läser det.)
För mig är identifikationen det mest underbara med Klass - är du fin nog? Ronny Ambjörnssons
bok "Mitt förnamn är Ronny" som kom 1996, beskrev klassresan på ett personligt vis,
men ingen kvinna har skrivit om klassresor på det här viset.
Men man behöver inte kunna identifiera sig för att ha stor behållning av Klass - är
du fin nog?: den handlar också om människor.
Samtidigt är boken förstås politisk, och visar att klassamhället inte bara något som
den outtröttlige Göran Greider fortsätter att tjata om. Anneli Jordahl berör kort
hur samhället blivit mer ojämlikt, och påpekar att det är svårare att göra klassresan
i Sverige nu än när hon gjorde det på 80-talet.
Till sist: Stina Wirséns skisser är på pricken och tillför något som fotografier aldrig
kunde ha gjort. Bra tänkt, väl utfört.
Lena Kvist