I Sveriges vntrum
Frfattare: Lasse Granestrand
Frlag: Norstedts
Ngonstans i Norrland str Mohamed frn Libyen i sin kiosk.
Suleiman frn Irak vntar i Bergsjn i Gteborg p att hans lskade fru ska komma efter till Sverige.
Bulgarienturkiskan Selver Ahmed jobbar p restaurang, medan hon hoppas att hennes barn ska plugga vidare.
De r tre av de flyktingar som kommit till Sverige och som journalisten Lasse Granestrand trffat under arbetet med reportage- och debattboken I Sveriges vntrum.
Det hr r trovrdig journalistik vrd att lyssna till. Lasse Granestrand har gjort ver hundra intervjuer. Det blir mnga namn och den att hlla reda p. Men texten fungerar fint, genom hela boken leder Lasse Granestrand lugnt lsaren, visar och uppmrksammar utan att peka med hela handen. Dessutom skriver han ju ovanligt bra.
Medan Lasse Granestrands bok ligger p mitt vardagsrumsbord rullar en integrationsdebatt p teve. Basem Mahmoud frn Rosengrd i Malm gr hrt t integrationsminister Nyamko Sabuni. Fler debattrer bryter in, rster hjs.
Rster hjs. S r det ofta i debatter om flyktingar, invandrare och integration.
Men I Sveriges vntrum r en annorlunda bok.
Den gr p djupet med Sveriges flykting- och invandrardebatt, utan att peka ut skurkar och hjltar.
Snarare r den en revansch fr politiker och tjnstemn som mlats ut som ondskefulla och/eller korttnkta i medierna.
Hr kommer till exempel Marie Hessle - utredaren som skrev i sin rapport att de apatiska flyktingbarnen kanske simulerar – till tals. I medierna verkade det som om Marie Hessles huvudtes var att de apatiska barnen bluffade. Nr Lasse Granestrand lst hennes rapport trder en annan bild fram: den stora delen av utredningen talar om andra lsningar, ven om mjligheten till simulering i enstaka fall nmns.
Som mediekritiker r Lasse Granestrand vassare n mot politikerna. Han gr ganska hrt t Gellert Tamas, upphovsmannen till Uppdrag gransknings program om de apatiska barnen som fick s stor uppmrksamhet i hstas men som Granestrand anser ger en ensidig bild.
Lasse Granestrand bde beskriver verkligheten och analyserar den.
Han sammanfattar sina tankar i trettioen tankar i slutet av boken, dr den frsta lyder: ÓSverige br av en rad goda skl ha en geners och rttssker invandrings- och flyktingpolitik. Frgan fr aldrig lmnas att hanteras av dem som r emot.Ó Med den utgngspunkten vgar Lasse Granestrand ocks lyssna till dem som r kritiska mot flyktingmottagningen.
I boken lyfter han ocks fram andra mnniskors goda frslag.
En klok id har Lars Stjernkvist, socialdemokratiskt kommunalrd i Norrkping, och stergtlands landshvding Bjrn Eriksson kommit med: att det skulle kunna vara obligatoriskt fr kommuner att ta emot ett visst antal flyktingar.
Nu kan Tby ta emot 30 flyktingar under 2006, medan Jrflla – som r ungefr lika stort och enligt Granestrand har likartad arbetsmarknad – tar emot 200. Det r inte okej.
Och om man kan ha obligatorisk skyldighet fr kommuner att tillhandahlla frskola kan man vl ha obligatorisk skyldighet att ta emot flyktingar?
Lena Kvist