Ingress
P ytan r allt perfekt.
Men den som ser detaljerna i Ann Eringstams fotografi har all anledning till oro.
Brdtext:
Sarah Connor mste rdda sin son, vrlden och mnskligheten. Hon br fullmatade patronblten hngande ver sitt svarta linne och hon tvekar inte att anvnda sitt automatvapen mot mrdarmaskinen T-1000, en robot frn framtiden.
Fotografen Ann Eringstam har sett scenerna ur Terminator 2 hur mnga gnger som helst. Den och andra filmer har satt djupa spr och format hennes fotografi.
Linda Hamilton i rollen som Sarah Connor var en av de frsta kvinnliga actionhjltarna nr Terminator 2 kom 1991. Ann var 14 r och brjade samla p bilder frn filmen.
- Jag tror jag hade 700 stycken. Men det fanns inte en enda arrangerad bild av Linda Hamilton som hjlte. Av Arnold Schwarzenegger och de andra manliga skdespelarna fanns det mngder av arrangerade hjlteportrtt.
Tolv r senare stllde Ann obalansen till rtta. I bildserien Heros har hon skapat arrangerade portrtt av kvinnliga actionhjltar, som tagna ur Matrix eller just Terminator 2. Poserna r kaxiga och osrbara, ansiktsuttrycken beslutsamma och starka. Kvinnorna r vackra men inte till fr att vara sexobjekt. Och armmusklerna – tja, de r faktiskt nstan som Linda Hamiltons stenhrda i T-2.
Ann skrattar till:
- Jag trnade armarna en del infr just det portrttet. Men jag mste erknna att jag har hjlpt till rtt mycket med ljussttning fr att f armmusklerna att framtrda tydligare.
Alla actionhjltarna i Heros r hon sjlv. I mnga r arbetade hon alltid med sig sjlv som modell.
- Det var enklast s. Bilderna tog vldigt lng tid att gra och det var svrt att krva att ngon annan skulle stlla upp p de villkoren. Dessutom var det viktigt att ansiktsuttrycken blev exakta och jag visste inte hur jag skulle kunna instruera ngon annan s att det blev rtt.
Bilderna i Heros r tydligt feministiska och ser tminstone p ytan ut att vara okritiskt hyllande kvinnliga hjltar. Men r vldsamma actionhjltar verhuvudtaget bra frebilder? Ann har sjlv ett ganska kluvet frhllningsstt till bildserien.
- Actionhjltar kanske inte r det bsta idealet. Sjlvklart kan de inte existera i verkligheten, det fungerar inte om folk gr omkring och skjuter. nd r actionhjltar en s stor del av vra liv. Och de ska f finnas, oavsett vilket kn det handlar om.
Vi trffas i Gteborg, dr Ann har fortfarande har ena foten efter ren p Hgskolan fr fotografi.
Hon slutade magisterutbildningen 2006. Nu lever hon nomadliv och vxlar mellan fyra stllen: Hllefors dr hon arbetar som lrare p folkhgskola, Ed dr hennes pojkvn finns, Vxj dr den lilla nyinkpta sommarstugan ligger och Gteborg dr hon arbetar med sina egna bilder.
- Jag r van att flacka runt, sger hon. Fast ibland kan det vara jobbigt eftersom det tar mycket tid att frflytta sig, jag har varken bil eller krkort. Och det senaste ret har det varit svrt att hitta tid att arbeta med egna projekt. Men det kommande ret kommer jag att ha mer tid till mitt arbete och det r underbart.
Filmens vrld r fortfarande viktig.
Ann tittar vldigt mycket p film och ser fortfarande grna action. Hon fascineras av ppningsscenerna. Dr brukar filmskaparna bygga upp idealvrldar som snart ska raseras nr kidnapparen, terroristen, soldaten eller vem det nu kan vara kommer in i bilden. Det r lyckliga familjer i vacker natur eller hrliga ombonade hem. De idealbilderna funderar Ann ver i sina senaste bildserier Before the storm och Too good to be true. Before the storm visar en idyll skruvad till sin spets: en st liten flicka klappar ett (konstgjort) rdjur tillsammans med en leende muskuls man i ledig fritidskldsel, mot bakgrund av bjrkar och vackra berg.
Vid sidan av bilden finns sanningen i sakligt svart p vitt: Ann har lyft ut detaljer ur bilden och lagt dem vid sidan. Helikoptern som nrmar sig i fjrran, och pistolenÉ ja, pistolen syns inte p bilden men den finns dr, i mannens ficka.
- Jag ville skruva den dr idyllen ytterligare och gra den nnu mer fiktiv n vad den r p film. Vi har sett s mnga sdana bilder, nd blir vi frfrda av dem. Idyllen ska vara en grund vrd att dda fr. Det fascinerar mig.
Bilderna i Too good to be true fungerar p samma stt. Den som tittar nrmare p den sta familjen framfr tget ser snart att pappan r militr. Alla betraktare med sinne fr dramatik anar frsts att han kommer att stiga p tget och resa ivg till en oknd krigshrd. Samma gller alla bilderna: det finns sm detaljer som lter tittaren ana den annalkande katastrofen.
Ann plockar samman bilderna som byggsatser, av delar hon fotograferat sjlv.
- Jag fr strre kontroll d. Samtidigt r det en utmaning att hitta alla bestndsdelar bland mina egna bilder.
Den frdiga bilden ska se overklig ut, s det r viktigt att inte stta samman bilden Ófr braÓ i Photoshop. Konstgjorda detaljer som blommor eller djur ger ocks den rtta plastiga knslan.
Kanske brjade Anns konstnrskap med hennes dyslexi. Hon har funderat mycket p det, ven om hon tycker det r svrt att veta.
- Det var mycket lttare att syssla med bilder och annat estetiskt, som jag var bra p och fick uppmuntran fr.
P gymnasiet hemma i Vxj tnkte hon frst bli dekoratr. Men snart insg hon att reklamvrlden inte skulle passa henne, eftersom man inte skulle kunna bestmma sjlv ver sina skapelser.
Istllet brjade Ann utbilda sig till silversmed p folkhgskola. Fotografi ingick ocks i alla konstnrliga utbildningar p skolan. Hon brjade arrangera sjlvportrtt.
- Redan d handlade mina portrtt om filmstjrnan och idealbilden.
Senare, p Hgskolan fr fotografi i Gteborg, fortsatte hon med de filmstjrneliknande sjlvportrtten. Hon tittade p bilder frn olika epoker under 1900-talet och hrmade bildernas sta flickor perfekt: ljussttning, dekor, hr, makeup, kroppshllning och ansiktsuttryck.
Men i varje bild la hon till ngon detalj som inte stmde. Hon ville inte manipulera i Photoshop, utan anvnde sig av en sminkmetod med flytande latex.
- Ibland la jag till rynkor kring gonen, p ngra bilder lt jag hnderna eller benen ldras. P en bild la jag latex kring magen, s att det sg ut som om underkldesmodellen ftt barn.
Det som var gemensamt fr alla fotografierna var att Ann la till bde ngot ÓfelÓ och ngon erfarenhet hos modellen. De kta flickbilderna var annars oftast blanka p erfarenhet, modellerna var inte egna personer utan enbart till fr att behaga betraktaren.
- Det hr var flickor som lg vldigt lngt frn min egen personlighet. Sjlv anvnde jag inte smink alls p den tiden, men framfr kameran mlade jag fram ngon annan. Jag prvade ngon gng att samarbeta med en makeupartist, men fr det mesta gjorde jag makeup och hr sjlv eftersom jag visste precis hur jag ville ha det.
I bildserien No names representerar varje bild ett decennium p 1900-talet.
Hon blev tvungen att sluta vid 1960-talet, nr reklam- och filmstjrnebilder vergick till frg. Ju nrmare hon kom nutiden, desto svrare blev nmligen det att faktiskt lura betraktaren att bilden var kta.
- Vi r s knsliga fr hur samtida reklambilder ser ut. Folk skulle se genast att modellen inte var ngon vanlig modell utan fr kort och mullig. Jag ville att bilderna skulle kunna passera fr vanliga bilder frst, innan ngon uppmrksammade den avvikande detaljen. Om man vl upptckt att ngot inte stmmer i serien kan man leta vidare i de andra bilderna.
Varje Ann Eringstam-bild tar ungefr en mnad att gra, frn letande av rekvisita till genomfrande.
Hon anvnder mellanformatskameror, numera Mamiya, scannar negativen och lgger samman bilderna i Photoshop.
- Jag skulle ocks grna vilja ha en digitalkamera men det r fr dyrt om jag ska ha samma hga kvalitet. Frst mste jag ha nya blixtar. Allt kostar.
No names fick god respons. Hjltebilderna i Heros fick dremot blandad kritik. Efter dem bestmde sig Ann fr att sluta anvnda sig sjlv som modell och trots allt prva sig fram med att anvnda andra som modeller.
- Det r lttare nu, nr jag r mer etablerad att anvnda modeller. Jag kan frklara bttre vad jag vill ha ut av en bild. Dessutom r det lttare att ta kritik nr det inte r jag sjlv p bilderna.
Ann ser fortfarande film som underhllning och avkoppling, men nu r den ocks inspiration till egna bilder och en del av det konstnrliga arbetet. Samtidigt r hon kritisk till actionfilm och till allt vld.
- Hur kan vi tycka om en hjlte som mrdar en massa mnniskor? Men de onda och hjltarna ddar p olika stt i filmens vrld. De onda trillar ofta ner fr berg och det rknas knapptÉ
Dr ngonstans tar nsta projekt avstamp, i en mer komplicerad bild av hjlten och av de onda som ddas. Det r ju faktiskt ett vldsamt brott att ta livet av ngon, ven fr filmhjltar.
Hennes frhllande till actionfilmen har frndrats under ren som har gtt. Nr hon var 14 kunde hon identifiera sig med Linda Hamilton, det kan hon inte lngre.
- Men jag tror inte att jag tog skada av att identifiera mig med Linda Hamilton som tonring. Tvrtom. Hellre det n Barbie.
Fler bilder p www.anneringstam.se
Ann stller ut xxx. Datum nnu oklart, men kolla grna med henne fre presslggning om det gr att ha med info om hennes utstllning till hsten.