recensioner 
WIERUP/LARSSON: SVENSK MAFFIA (Norstedts)
 
 
Den svenska maffian har varit här länge. Nu är också boken om dem här, en stabil och läsvärd journalistisk kartläggning gjord av journalisterna Lasse Wierup och Matti Larsson.
 
Det finns fortfarande en diskussion om huruvida man verkligen kan kalla de brottsorganisationer som finns i Sverige för ”maffia”. Enligt Wierup och Larsson finns det inte längre någon tvekan om saken.
De organisationer som finns i Sverige har maffians tystnadskod – aldrig, aldrig hjälpa polisen att klara upp brott – och gängen är i vissa fall beredda att döda. Polisen misstänker att 40-tal mord och många fler mordförsök har utförts av gängmedlemmar de
De flesta av brotten är fortfarande olösta. Gängen arbetar också med mutor och korruption som gör fängelsepersonal och tjänstemän till medbrottslingar. Droghandel, rån och beskyddarverksamhet är vanliga inkomstkällor för gängen.... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT m fl   2007  
LARS TUNBJÖRK: I LOVE BORÅS (Max Ström)
 
 
Jag har tittat i Lars Tunbjörks I love Borås varje dag i över en vecka nu. I love Lars Tunbjörk. Varje gång jag öppnar boken hittar jag nya bra bilder.
 
Men jag hittar inte den starka berättelsen, som alltid brukar finnas där när Tunbjörk ger ut en bok. Allt det här har han ju redan sagt, det finns ingenting nytt för oss att prata om. Bilderna är till stor del överblivet material från Landet utom sig, Lar
hade varit en cd den hade varit en samlings-cd med artistens gamla b-sidor. Så är det konstigt om jag är besviken? Som regelbunden skribent i tidningen FOTO ser jag mycket av ny svensk fotografi. Det är sällan någon kan mäta sig med Lars
Tunbjörk, född 1956 och uppvuxen på lugna lilla Dammsvedjan i Borås. Han är knappast känd bland allmänheten, men ”en tunbjörkare” (det vill säga en humoristisk och absurd vardagsbild, ofta med både solljus och skoningslöst blixtljus) är ett känt begrepp b... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT   2007  
MARIA SVELAND: BITTERFITTAN (Norstedts)
 
 
Den 8 mars i år satt jag på ett heldagsseminarium för kvinnliga journalister och fotografer i Göteborg. En panel diskuterade jämställdhet i Sverige. Folkpartisten Birgitta Ohlsson och en forskare la fram dystra fakta.
 
Alla i panelen var överens: De trodde på backlash nu, på att jämställdhetsfrågorna redan framstår som tjatiga och kommer att fortsätta att leva i skymundan under början av 2000-talet.... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT m fl   2007  
HARUKI MURAKAMI: FÅGELN SOM VRIDER... (Norstedts)
 
 
Fågeln som vrider upp världen Författare: Haruki Murakami Förlag: Norstedts Översättning: Eiko och Yukiko Duke
 
Toru Okada står i köket och kokar spaghetti när det ringer. Kvinnan i andra änden – som kommer att ringa ganska ofta de kommande veckorna - är påstridig och har för avsikt att locka in Toru i någon sorts sexsamtal.
Toru har hittills haft vad han anser vara ett ganska bekymmerslöst vardagsliv. Han är visserligen arbetslös, men det är mer eller mindre frivilligt. Han sköter hushållet och hans fru Kumiko går till sitt jobb och kommer hem varje kväll. Om hon blir sen ri
Det där skulle kanske inte vara mycket att skriva en 740-sidors roman om. Men när det gäller Haruki Murakami behöver man inte oroa sig för understimulans. ”Fågeln som vrider upp världen” är som ett tivoli för läsaren, ett tivoli där berg-och-dalbanan när... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT m fl   2007  
OLINE STIG: DEN ANDRA HIMLEN (AB förlag)
 
 
Ett bra tag efter att man har läst Oline Stig är verkligheten annorlunda. Det är som om hennes noveller öppnar en liten lucka, och man blir vidöppen för alla människor.
 
Man sitter till exempel på ett tåg mellan Helsingborg och Varberg och granskar alla passagerare som kliver på, glor i smyg och tänker: Vart ska du åka ikväll? Vem väntar på dig? Varför ser du så fundersam ut? Vad längtar du efter?
Bra noveller fungerar så ibland. Man blir väldigt nyfiken på alla omkring sig. Medan romanfigurer kan bli som vänner eller ovänner är novellpersonligheter mer förmedlare av en stämning, efterlämnare av magkänsla. Och Oline Stig är drottningen av magkänsla
Jag gillade Oline Stigs noveller redan från början, debutsamlingen Ryggen fri och uppföljaren Ett familjeliv. I denna tredje samling överglänser hon sig själv. Novellerna i Den andra himlen hamnar på en skala mellan ”bra” och ”så infernaliskt bra att man ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT m fl   2007  
CURTIS SITTENFELD: MANNEN I MINA DRÖMMAR (W&W)
 
 
Mannen i mina drömmar är en skickligt gillrad fälla. Med sin titel och sitt omslag – drömsk ung kvinna i högklackat sitter lutad mot nymåne i silver mot bakgrund av storstadshorisont – låtsas boken vara en romantisk tjejroman.
 
Tvärtom är den en genomskådande uppgörelse med den romantiska tjejmyten, och ännu en Curtis Sittenfeld-roman med starkt sidvändarsug.Universitetsstudenten Hannah Gavener drömmer om kärlek, eller kanske snarare om en Pojkvän, samtidigt som hon ser sig sjä
en outsider som lever vid sidan av pojkvänsvärlden. Hannah dissekerar varenda detalj i sitt och andras liv, betraktar och registrerar. Hon har en barndom med en ilsken, dominant pappa bakom sig som präglar fortfarande hennes livssyn. Hannah fokuserar på
olycklig, inte minst hur hennes icke-perfekta tonårskropp ser ut. Mannen i mina drömmar är full av starka scener, den sortens smärtsamma scener som är vardag för många tjejer som växer upp. Pinsamheter och förödmjukelse lurar bakom varje gathörn. Risken ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT m fl   2007  
KAUPPI: BERGSPRÄNGARDOTTERN... (Norstedts)
 
 
Bergsprängardottern som exploderade Författare: Lo Kauppi Förlag: Norstedts
 
Äntligen en må-bra-bok för psykbrudar. Det menar jag som en komplimang, och med psykbrudar menar jag ungefär kreativa människor i allmänhet och alla tjejer som aldrig känt igen sig i chick-lit-böckernas rosa omslag.
Lo Kauppi är egentligen en sorts klassisk tjejbokshjältinna, bara tvärtom och för mycket på alla sätt. Jag sträckläser hennes Bergsprängardottern som exploderade, trots att det blir lite för många ord ibland. Om det här inte blir en bestseller ska jag ät
Lo Kauppi är ingen vanlig författare: hon vill bara berätta hur allt egentligen gick till. Innan hennes självbiografiska berättelse blev bok var den en monolog. Hon spelade den på teatrar runt om i Sverige, men också på fängelser och skolor. Nu kallas ber... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
Smp m fl   2007  
ANDERS ISAKSSON: EBBE (AB förlag)
 
 
Ebbe – Mannen som blev en affär Författare: Anders Isaksson Förlag: Albert Bonnier förlag
 
Det var som i en agentfilm. Bokförläggaren Ebbe Carlsson köpte avlyssningsutrustning och hade en egen nyckel till polishuset, fick rekommendationsbrev och grönt ljus för att bedriva en hemlig mördarjakt vid sidan av den ordinarie utredningen av Palme-mord
Journalisten och författaren Anders Isaksson har skrivit en biografi om Ebbe Carlsson, som minst lika mycket är en berättelse om det politiska livet i den tidens Sverige.
Tidningen Expressen avslöjade Ebbes hemliga mördarjakt den 1 juni 1988, med stora löpsedlar. Det brukar ofta hända i Hollywood-filmer att helt utomstående personer dras in i mordutredningar, blir hjältar och löser fall trots att de motarbetas av envetna ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
Smp m fl    
LASSE GRANESTRAND: I SVERIGES VÄNTRUM (Norstedts)
 
 
Någonstans i Norrland står Mohamed från Libyen i sin kiosk. Suleiman från Irak väntar i Bergsjön i Göteborg på att hans älskade fru ska komma efter till Sverige. Bulgarienturkiskan Selver Ahmed jobbar på restaurang, medan hon hoppas att hennes barn ska
 
De är tre av de flyktingar som kommit till Sverige och som journalisten Lasse Granestrand träffat under arbetet med reportage- och debattboken I Sveriges väntrum. Det här är trovärdig journalistik värd att lyssna till.
Lasse Granestrand har gjort över hundra intervjuer. Det blir många namn och öden att hålla reda på. Men texten fungerar fint, genom hela boken leder Lasse Granestrand lugnt läsaren, visar och uppmärksammar utan att peka med hela handen. Dessutom skriver h... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT m fl   2007  
RICHARD FORD: SOM LANDET LIGGER (W&W)
 
 
Om Lars Norén skrev amerikanska familjedramer skulle han säkert låta dem utspelas på novemberhögtiden Thanksgiving. Det är den helg då man manifesterar den lyckliga familjen i alla amerikanska hem, med varm familjekärlek som uttrycks kring gyllenglänsande
 
Allt är således upplagt för stora uppgörelser och våldsam dramatik. Några dagar före Thanksgiving år 2000 styr den medelålders fastighetsmäklaren Frank Bascombe ut sin Suburban från garageinfarten till huset vid stranden där han bor. Det är i New Jerse
envisas med att kalla storstaden.Frank vet redan att Thanksgiving riskerar att bli en katastrof i år. Hans andra fru har lämnat honom för sin första man. Hans vuxna dotter är en komplicerad person. Hans son är fientlig på gränsen till skogstokig och har
lagt sig till med kulmage och missklädsam hockeyfrilla. Franks första fru har signalerat att hon kanske vill komma tillbaka, och av ett infall har han bjudit in henne till Thanksgivingmiddagen och ångrar sig djupt. Till råga på allt har Frank fått diagnos... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT m fl   2007  
MED RENT UPPSÅT: PETER BRATT (AB förlag)
 
 
Två unga journalister gjorde årtiondets scoop när de avslöjade IB-affären 1973. IB var en hemlig spionorganisation, som kartlade vänstersympatisörer och samarbetade med amerikanska, brittiska och israeliska underrättelsetjänsterna.
 
Kanske var det rätt beslut att samarbeta med väst mot öst? Men utåt sett slog ju Sverige vakt om neutraliteten och förnekade samarbetet. Dessutom var det stor skandal att IB spionerade på vanliga svenskar med partisympatier till vänster om socialdemokrati
Texterna publicerades i vänstertidningen Folket i Bild. Och snart slog samhället tillbaka stenhårt mot journalistiken. Peter Bratt och Jan Guillou hamnade i fängelse för texterna och insamlandet av materialet klassades som spioneri.
Stjärnjournalisterna blev dessutom ovänner (vilket för övrigt verkar drabba manliga stjärnjournalister som samarbetar om scoop ganska ofta.)... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
Smp m fl   2007  
HISHAM MATAR: INGEN I VÄRLDEN (Forum)
 
 
Nioårige Suleiman sitter framför teven i vardagsrummet med fördragna gardiner mot den brännande solen. Det händer ibland att förhör med regimkritiker visas i teve.
 
Just den här gången är det dessvärre Suleimans granne – ustath Rashid - som ska förhöras. Han avrättas i direktsändning på basketarenan, inför en rasande folkhop som vrålar ”Häng förädaren!” Ustath Rashid kräks och kissar när han dör.
Hur ska man kunna leva ett vanligt barnaliv när världen omkring en är galen? Ingen i världen är den bästa debutroman jag läst på mycket länge, en spännande historia om en pojkes uppväxt i Libyen under Khadaffis regim.
Suleimans pappa är motståndsman, och så frånvarande att det till och med märks på hans simsätt: flytande på rygg med slutna ögon, obekymrad om vågorna. Suleimans mamma, som blev bortgift mot sin vilja och blev mamma vid 15, är vacker och olycklig. ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
Smp m fl   2007  
KATARINA WENNSTAM: SMUTS: (AB förlag)
 
 
Journalisten Katarina Wennstam skakade om hela Sverige med ”Flickan och skulden” och ”En riktig våldtäktsman”, två böcker om våldtäkt. Nu har hon tagit ett nytt steg och blivit romanförfattare.
 
”Smuts” kretsar kring en på ytan perfekt familj som är på väg att falla sönder. Samtidigt diskuterar romanen sexköp och kvinnosyn genom att vi får följa en traffickingrättegång och de inblandade där.
”Smuts” är ingen särskilt bra roman, men debatt kommer det att bli – igen. Familjen Wahl består av blondrufsige kändisadvokaten Jonas, framgångsrika snygga TV-journalisten Rebecca och deras barn
Emma, 14 och Oliver, 11. Det Wahlska hemmet i en lugn villaförort till Stockholm är verkligen perfekt, tack vare mamma Rebecca. ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
Smp m fl 2007    
HARUKI MURAKAMI: KAFKA PÅ STRANDEN (Norstedts)
 
 
Kafka på stranden är en 518-sidig japansk pageturner, bisarr, orimlig, fascinerande, fantastisk. Den tar avstamp i den grekiska tragedin om Oidipus.
 
När 15-årige Kafka lämnar Tokyo på en långfärdsbuss i regnet vet han inte vart han är på väg. Han vet bara att han måste bort och att han har en profetia, eller snarare förbannelse, över sig.
Hans far har sagt att Kafka kommer att mörda sin far och ligga med sin mor och sin storasyster, som båda varit försvunna sedan Kafka var fyra år. Haruki Murakami är storsäljare i hemlandet
Japan och internationellt. Han har skrivit en lång rad böcker, varav bara tre tidigare är översatta till svenska: novellsamlingen Elefanten som gick upp i rök och andra berättelser, intervjuboken Underground om Aumsektens giftgasattentat i Tokyos tunnelba... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT, Smp, SN 2006    
BELINDA OLSSON: GRAVIDCHOCK (W&W)
 
 
Debatten om kvällstidningarna har gått hetare än någonsin på senare tid, med Mikael Persbrandtjakter och smygfotograferingar av Svennis.
 
I morse när jag kom ner till servicebutiken på hörnet satt bara en av tre kvällstidningslöpsedlar uppe. De andra två var vända bak och fram, och butiksägaren hade skrivit med stora arga
tuschbokstäver: DENNA LÖPSEDEL ÄR EN SKVALLERLÖPSEDEL JAG VÄGRAR SÄTTA UPP DEN. Några har fått nog. Andra älskar sina kvällstidningar, och erkänner det öppet.
Belinda Olssons ”Gravidchock! Reporter erkänner!” är lika delar kärleksförklaring till kvällstidningen och chick lit, det vill säga underhållningsroman för tjejer. ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
HN, Smp, SN 2006    
SUSANNA ALAKOSKI: SVINALÄNGORNA (AB förlag)
 
 
Susanna Alakoski har skapat en litterär svensk 1970-talsvärld i rött tegel. Hon har byggt trevåningslängor fulla med suputer och ungar, misslyckanden och mod.
 
Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Så man gör både och. Svinalängorna är en stark och bra romandebut.
Romanen har inte mycket till intrig, det finns ingen särskild höjdpunkt eller dramaturgi. Bara livet, som så ofta i debutromaner. Det räcker gott så. I den finska familjens lägenhet på första
våningen får katten ungar varje år. Leenas mamma svär och dränker de nyfödda kattungarna i en hink eftersom pappan aldrig vågar, fastän han säger att han ska. ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
HN, Smp, SN 2006    
CAROLINA GYNNING: EGO GIRL (Prisma)
 
 
Carolina Gynning: ”Jag har knarkat så in i helvete”. Carolina Gynning stäms för ärekränkning . Carolina Gynning: ”Jag blev såld som sexslav”.
 
Se där tre kvällstidningslöpsedlar som Carolina Gynnings självbiografi redan genererat, innan boken ens kommit ut. Löpsedel nummer ett och två har täckning, men det där med sexslav... Visserligen hade hon ett skumt jobb i Dubai,
där hon skulle mingla med en stenrik prins och spela handboll i högklackat tillsammans med trettio ryska modeller. Men det blev aldrig mer spännande än så här: ”Tredje kvällen tyckte jag att prinsen tittade
konstigt på mig. Han studerade mig som om han övervägde att ta mig med sig till palatsets inre rum, men han sa ingenting.” ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
HN m fl 2005    
CURTIS SITTENFELD: I EN KLASS FÖR SIG (W&W)
 
 
Jag vet inte om det var alla highschoolfilmer vi drunknade i på sent 1980-tal som förstörde oss. Men jag vet att jag inte är den enda vuxna svenska kvinna som hyser ett orimligt stort intresse för skildringar av amerikanska
 
tonåringars liv. Här kommer en godbit för oss: I en klass för sig är mycket bra debutroman med en amerikansk tonåring som huvudperson. Den är starkt och osentimentalt berättad, och
helt omöjlig att lägga ifrån sig. Romanen kan läsas dels som en modern Amerikaskildring, dels som en roman om hur det är att vara ung och försöka hitta sin plats i ett sammanhang.
Preppy literature, privatskolelitteratur, är stort i USA fastän det egentligen inte finns så många titlar i genren. J D Salingers Räddaren i nöden - som lästs även av varje svensk gymnasist med självaktning - och John Knowles A separate peace är de viktig... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
2005    
HARUKI MURAKAMI: UNDERGROUND (Norstedts)
 
 
Jag är en japansk kontorsarbetare. Jag är på väg till jobbet som vanligt den vårmorgon när giftig sarin-gas släpps ut i Tokyos tunnelbana. Haruki Murakami förvandlade mig, tog mig vid handen och ledde mig ner i tunnelbanan.
 
Murakamis intervjutexter i Underground är så starka och rörande att det inte går att värja sig mot dem. Läsaren är där, inne i den tredje vagnen på Marunouchilinjen där en sladdrig plastpåse med illaluktande vätska nyss
perforerats av en paraplyspets. Gasattentaten i Tokyos tunnelbanesystem den 20 mars 1995 gav eko över hela världen. Tusentals människor skadades, några av dem dog, efter att fem medlemmar av den religiösa
Aum-sekten spridit giftgas på flera tåg. Underground består av två huvuddelar: en diger samling intervjuer med offer för saringasattentatet samt en mindre mängd intervjuer med medlemmar i Aum-sekten. ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT, Smp 2005    
ORHAN PAMUK: SNÖ (Norstedts)
 
 
Snön faller över östra Turkiet, ymnigare och ymnigare medan Ka reser österut i en landsvägsbuss som strävar sig bort från Istanbul.
 
Ka är huvudperson i Orhan Pamuks senaste roman Snö. Han är på väg till den fattiga landsortsstaden Kars, nära gränsen till Armenien. Där har en rad unga flickor begått självmord nyligen.
Ka ska ta reda på varför och skriva ett reportage om det i en Istanbultidning. Men Ka är inte journalist utan en poet som fått ett tillfälligt uppdrag, och egentligen är han mest intresserad av att få träffa sin vackra före detta
klasskamrat Ipek, som numera lär bo i Kars. Själv är Ka en västorienterad turk som bott i Frankfurt i många år, och inte har mycket till övers för de islamistiska bakåtsträvare som han förväntar sig att möta i Kars. ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT, Smp m fl 2005    
CHICKLIT VILL VARA PRECIS SOM DU
 
 
Hjältinnorna har enformiga jobb, bossiga chefer och patetiska nöjesliv. De söker efter den stora kärleken och de går omkring med en sorts sorgsen tomhet inombords. Se, är vi inte precis som du? frågar böckerna sina läsare.
 
Chicklit, bestsellers för tjejer, bygger mycket på identifikation. Inget fel i det. Men det innebär att det är väldigt, väldigt, viktigt att huvudpersonen är en schyst tjej och ingen bröllopsfixerad bimbo som väntar på prinsen.
Själv brukar jag använda pubtestet, som Lisa Jewell skrev om i en av sina tidigare bestsellers. Det är inget märkvärdigt, man tänker sig bara att man sitter på en pub - gärna engelsk, inrökt och murrig - med
huvudpersonen i fråga. Om man får lust att sitta kvar och ta några pints till är hon okej. Jane Moores huvudperson Jess klarar testet fint, liksom Lisa Jewells Vince och Joy. Lauren Weisbergers Andrea är väl okej, medan Jane ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
SN, Smp m fl 2005    
BIRGITTA STENBERG: ALLA VILDA (Norstedts)
 
 
”Alla vilda” är boken jag inte insåg att jag hade längtat i sjutton år efter. Nu länkar Birgitta Stenberg samman femtiotal och nutid.
 
Det nostalgiska skenet från hennes femtiotal i Paris och på Mallorca bleknar, men blir till något bättre - verklighet - när hon söker upp sina gamla vänner nästan 50 år senare.
Vi var gymnasister i Borås på 1980-talet och galna av längtan ut i världen. Killarna hade Jack Kerouac, Ulf Lundell, Sture Dahlströms Änglar blåser hårt, Slas, Pär Rådström. Vi tjejer läste också de manliga författarna, men där fanns
flickor mest med för att de var några som huvudpersonerna blev förälskade i under sina äventyr. Frågan är faktiskt hur det hade gått för oss om vi inte hade haft Birgitta Stenberg. ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT, Smp m fl 2004    
SALMAN RUSHDIE: ÖVERSKRID DENNA GRÄNS (AB förlag)
 
 
Salman Rushdie är inte en författare, han är ett begrepp. En symbol för yttrandefriheten, en stolt flykting, en människa med ett mod som annars mest brukar finnas hos romanhjältar.
 
Eller ja, det modet finns nog hos författare och andra överallt i världen. Men det är inte så ofta som brittiska medborgare som Salman Rushdie, eller andra västeuropéer, tvingas stå upp och visa det.
Irans ayatolla Khomeini uttalade sin dödsdom över Salman Rushdie 1989, för att hans bok Satansverserna har hädisk mot islam. Efter det var författaren på flykt i över tio år, gömd och rädd men inte tyst; han fortsatte att uttala sig
kritiskt mot fundamentalistisk islam och mot allt annat som förtjänar det. ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
2004    
RENZO ANERÖD: LÖFTET (Leopard förlag)
 
 
Jag får tänka tillbaka till mitten av 90-talet innan jag kan komma på en debut som är lika illa skriven som Renzo Aneröds Löftet.
 
Men fastän karaktärerna är grovt tillyxade, språket skralt och kompositionen omöjlig sätter Löftet spår.
Jag tänker på den innan jag ska somna, och den finns kvar när jag vaknar igen; berättelsen berättar sig själv, mot alla stilistiska odds. Den berättar inte välformulerat och artigt utan skriker och spottar saliv, fäktar och slåss.
Löftet inleds med en scen där gangstern, knarklangaren, och indrivaren Tony spöar upp en langare. Langaren i fråga har inte gjort Tony något, indrivaren gör bara sitt jobb: krossar knäskålar, bryter näsben och knäcker revben. ... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
BT, Smp m fl 2004    
NINA LEKANDER: MEST OM MIN MAMMA (Norstedts)
 
 
Jag försvarade Nina Lekanders heder på krogen i går kväll. Jag stod i utkanten av ett recensentstim efter att Jonas Hassen Khemiri fått Borås Tidnings stora debutantpris. Det var en ganska stillsam tillställning. Många gäster hade glasögon.
 
Vi balanserade våra tallrikar med snittar och rödvinsglas och pratade om böcker. Närmast mig stod en västsvensk kritiker, som också fått Nina Lekanders Mest om min mamma skickad till sig för recension.
Det var en kvinnlig kritiker i trettiofemårsåldern; Mest om min mamma handlar om liv och familj, relationer och jämställdhet och sådana böcker brukar recenseras av kvinnliga kritiker i trettiofemårsåldern.
- Jag tyckte inte om den alls. Den var så ostrukturerad, och jag är inte förtjust i hennes språk, sa kritikern och spetsade en ostkub på ett litet plastsvärd.... Läs mer

Artikeln är publicerad i:
Skånska Dagbladet   2004  
ANNIKA KORPI: HEVONEN HÄST (Norstedts)
 
 
Eila Palo har flugit norrut för att tillbringa sommaren hos sin farmor som bor i Polcirkelland. Man ska inte säga Polcirkelland, det gör bara turister, men Eila gillar att säga så ändå.
 
Hon är gammal nog att resa ensam med flygplan, men inte äldre än att hon har biljetten i ett snöre runt halsen. (Indiskret, om hon får säga det med egna ord.)
Eila har lämnat sin mamma och storasyster Lady Jenna bakom sig på Kliniken, ett ställe där den allsmäktiga dr Rosenstråhle styr och ställer. Kliniken är ett mentalsjukhus, dit Elias mamma måste åka med jämna mellanrum.
Mamman är sjuk och självmordsbenägen. Döttrarna finns med när hon vistas på kliniken; de är någon sorts vagt mellanting av patienter och anhöriga och sitter ofta i själsdödande påtvingade samtal med dr Rosenstråhle. ... Läs mer
KJELL JOHANSSON: SJÖN UTAN NAMN (Norstedts)
 
 
Två barn står i ett mörkt rum. Ingenting händer, men det är en kuslig stämning. Den bilden är den första Kjell Johansson planterar hos läsaren. Den är stark, otäck och drabbande i all sin enkelhet.
 
Den sätter tonen för berättelsen om den medelålders läraren Eva och hennes familj. För Sjön utan namn är en otäck roman, tro inget annat. Kjell Johansson skriver fram rädslor så verkliga att de hukar bakom läsfåtöljen och andas i läsarens nacke.
Detta berättar jag inte för att avråda någon från att läsa boken. Tvärtom. Om igen, med eftertryck: tvärtom. Kjell Johanssons Huset vid Flon fick flera priser och var 1997 års ”den måste du läsa”.
Sjön utan namn är en utlöpare från Huset vid Flon; nu får storasyster Eva stå i centrum istället för brodern Einar. ... Läs mer
ANNELI JORDAHL: KLASS - ÄR DU FIN NOG? (Atlas)
 
 
Vi är några som har väntat på den här boken. Vi bläddrar med darrande fingrar, stryker över den röda sammeten på omslaget och ryser i förhoppningen att den ska berätta något om oss.
 
Själv var jag länge helt omedveten om klass. Jag var tonåring under ett 1980-tal då jag trodde att alla hade samma möjligheter. Jag bodde i en vit mexitegelvilla i Borås och antog att begåvning var det som räknades i livet.
Jag skulle hinna bli 25 år och ha gått ett tag på Journalisthögskolan, innan jag insåg att de två klasskamrater jag kände mig mest hemma med hade något annat gemensamt med mig än att vi aldrig skulle ha gått till skolan utan kajal.
Med dåliga självförtroenden och konstiga dialekter kurade vi i rökrummet. Vi insåg pö om pö när vi lärde känna de andra i klassen vilka avvikare vi var: de andra hade akademikerföräldrar. ... Läs mer